Bygga ånglok litt J

Ett J-lok i vardande. I avvaktan på leverans av etsplåtar så kan man göra en panna sålänge. Detta ska bli J 1235 eller 1262 som gick på Falsterbobanan. Som badtåg bl.a. Ett bra lok som gjorde tjänst både länge och väl på olika håll i Sverige. Tillverkades av Motala Mekaniska.

Pannan till J-loket är handrullad i 1 mm plåt. På så vis får man med eldstaden i samma stycke. Plåten är lite styv men tekniken går ut på att rulla den mot ett inre mindre rör. Tjockleken gör att man får en jämnare yta än om man skulle använt en tunnare plåt. Pannan är försedd med pannstag och spolpluggar. Ledstångshållarna är förborrade. Domerna är svarvade och försedda med sadel som tennspacklats till rätt form. Skorstenen är gjord av ett slitsat rör som formas koniskt och förses med sadel.

Dom buktiga ytorna till sotskåpet gör man enkelt med en plåt 0,25 mm och en kulhammare. Man lägger plåten mot en uppborrad mall i MDF med större hål än slutdiametern. Kanterna förstärks med tunn cyano. Sen trycker eller slår lätt med kulhammaren. Målmallen hjälper sen till att få rätt diameter.

Underlaget är etsat med hål för bultimitation.

Färdig panna med sotskåpslucka och sottratt.

Underredets båda sidor och distanser, före sammansättning.

Underredet sammansatt. Återstår att montera cylinderhuset mellan ramplåtarna.

  

Cylinderhuset  bak- och framsida.

Cylinderhuset på plats mellan ramplåtarna tillsammans med kulissfäste och lyftarmar. Notera stänkskärmarna för löphjulet som tillkom längre fram. Det fanns även lok som försetts med stänkskärmar på första drivhjulet.

Hytt och sidotankar klara för montering. Viss inredning i hytten är klar. Sidofönstret ska efter målning skjutas in i gejdrarna. Panngaveln monteras sist tillsammans med armaturer och annat. Dörrarn ska vara öppningsbara. Förstärkningsplåtar löds fast på insidan för att få bättre styvhet.

Främre hyttgaveln löds först i den etsade anvisningen i bottenplattan. Därefter sidorna, höger och vänster med förstärkning i det bakre tankutrymmet.

Därefter kommer bakre hyttgaveln på plats. Vi som gillar inredning och detaljer i hytten gör klokt i att montera så mycket som möjligt. Det är nästan omöjligt att få till det i det här stadiet.

 Kolförrådets övre delar på plats. Här är det tänkt att förrådet ska vara original med luckor. Ingen påbyggnad alltså.

 

Främre tankarnas insidor löds på plats sist. Här är det viktigt att noggrann och hela tiden kolla så att tankarna inte vrider sig och att tanksidorna linjerar med hytten. Taket blir avtagbart.

 

2017 12 06

Första gången på hjul. Nu börjar arbetet med detaljer. Trycklufts-och ångledningar, behållare, ledstänger och annat.

Underredet med vevstakar till de inneliggande cylindrarna. Motorn med inbyggd växellåda får ett stående utförande med vinkelkuggar. Detta kan döljas i i asklådan över tredje drivaxeln.

Främre löpaxeln med fäste är improviserat. Jag var osäker på konstuktionen med tanke på cylinderhuset så jag utelämnade den på etsplåten. När man sen ser förutsättningarna i verkligheten så var det inte så svårt. Löpvaggan är fjädrad med fosforbrons och lagrad med Sture H´s axellager. Eventuellt blir det en återställningsfjäder också. Först provkörning.

Löpboggin är fjädrad/balanserad med pianotråd mellan axellgren. Den är vrid-och förskjutbar.

Vevstakarna kopplade till andra drivaxeln. Första drivaxeln är nedsvarvad för att vevstakar och tvärstycke ska gå fria. Det har krävts en del justerande och byte av länkar för att få det hela att fungera. Bla. så kortades vevstakarna c:a en mm. Marginalerna är väldigt små. På J-loket ligger kulisserna på utsidan till skillnad från E-loket men det blir inte mindre krångligt för det.

Den här gången har jag lött ihop underrede och korg. Till skillnad från tidigare projekt där korg, panna och underrede var skiljda åt och skruvades ihop. Det underlättar målningsarbetet om man har delat upp, men nu tyckte jag inte det spelade någon roll. Lite krångligare att komma åt att få färg i alla vinklar och vrår. Det är bara bromanordningen som återstår efter målning.

Är man tillräckligt nördig så gör man inredning ihytten. Pannfronten är löstagbar.

Hjul från Slaters. Det fanns två val. Ett för stort hjul med vevtappen mellan ekrar och ett med rätt diameter men vevtappen i ekern. Jag valde det andra alternativet som medförde en hel del extra jobb. Det hade varit enklare att svarva ner hjulringen 0,5 mm. Balansvikterna löds mot hjulringen och spacklas på baksidan. Vevtappen flyttas ett "halvt" snäpp och spacklas. Hjulringen är avfasad inåt för att få ett smäckrare utseende. Svärtning och sen ska hjulen målas.

 

Vevaxel och vevslängar fick göras om och hårdlödas. Tennlödning håller inte.

Efter provkörning visade det sig att växellådan 11;2-1 var för klen. Det var en chansning eftersom det går att via CV ställa om körparametrar. Det behövs bättre vidmoment vid start och stopp för att få en mjuk gång. Det var bara att byta. En växellåda med 22,4-1 blev efter mycket arbete betydligt bättre. Helst skulle man vilja ha 30-1 eller 40-1 men med en stående drivenhet räcker inte höjden till så då får man kompromissa. Vridmoment är många gånger viktigare än motoreffekt.  Den här motorn är en 1524 med effekt 1,75 W. När det gäller Faulhbermotorer är tumregeln att större motordiameter desto bättre vridmoment men kan också variera med motorn nominella varvtal. Det är bra att kolla alla motoruppgifter innan bestämmer sig. I kolförrådet har jag packat in avkopplare, dekoder, högtalare anslutna med kontakter. Det blev trångt. Dom lösa kontakterna i hytten är till hyttbelysningen.

  

Litt J 1235 klar för tjänst. Detta och ett par andra J-lok drog badtåg mellan Malmö och Falsterbo fram till 60-talet. Detta lok hade kvar sina luckor över kolförrådet.

Kroken i bakändan styrs av en kopplingsmagnet (Lenz). Dekoder är Zimo med ljudbild av Mika Thörnings inspelade ångloksljud.

Lokets vikt är 1,1 kg utan barlast. Vid de första provkörningarna utan panna så hade loket en benägenhet att fastna i ett par kurvor. En koll av spårvidden visade att en räl hade krymt spårvidden en eller ett par 10-delar pga av att plywooden hade torkat. Lokets hjulbas är längre än tex Sa och detta var orsaken. Med full vikt försvann detta problem.

Dom inneliggande vevstakarna fungerar men man får vara ganska skarpsynt för att se detta under gång. Sån´t här gör man bara för självkänslan.

Hyttinredingen är komplett (nästan) men tillräckligt för att det inte ska se tomt ut i hytten. Hyttbelysning finns här för första gången. Sidofönstren är skjutbara. Nu fattas bara lokskyltar.

3 mar 2018

Comments powered by Disqus